När vi var ute och körde på väg till till kusinfamiljen i helgen så kom vi lite fel, då de bor ute på landet (okej, bara dryga milen öster om oss) där mobilen inte har täckning och husen heter fastighetsbeteckningar istället för gatunamn med husnummer. Och ibland ser man saker ett par år för tidigt, för skylten här ovan stod och pekade mot ett hus. Huset med H, möjligen?

 

Jag hittade en helt underbar tröja idag som jag inte sett förut, från mitt favoritmärke Molo. De gör ju ganska breda kollektioner med färgglada och lekfulla barnkläder, och alla plaggen finns nog inte samlade i en enda butik utan man får bredda sina vyer för att hitta alla fina godbitar. Hos Zalando.se hittade jag plaggen ovan, den grå med katterna har jag alltså inte sett förr. "Betongdjungelprintet" har jag sett i flera varianter (en ännu snyggare i klänning- och tunikamodell) men hört ryktas om att det bara var en provkollektion som aldrig släppts, så det var en positiv överraskning, även om det är jätteviktigt att printet sitter rätt just på denna kan jag tänka mig.

Ett print att kunna se fram emot på nästa års molosalg kanske? Fast katterna måste nog nästan flytta hem redan nu, bara en så tokfin basmodell med små enkla detaljer som gör att jag redan älskar den. Som den kattmänniska jag är...

 

Apropå katter så var min gamla kattfröken Tigerlilja (12 år i år!) ute och njöt av solen och tulpanerna på framsidan häromdagen. Hon är egentligen innekatt och har varit i hela sitt liv, på senare år pga stressutlöst epilepsi, men brukar kila ut och äta några grässtrån och ligga och pressa i solen en stund när dörren står öppet när det är varmt och fint väder.

Det gör rent ont i hjärtat att läsa om tvillingbomberna vid marathonet i Boston inatt, med fler än 140 personer skadade och tre döda, varav minst ett barn. Det får iallafall mig att undra vad det är för en värld jag fött mina barn in i, där terrordåd blir mer och mer vanligt, utöver alla andra farligheter, rädslor och sorger våra barn kan utsättas för.

 

En annan sak jag är glad över denna måndag är att jag köpt två cirkusbiljetter, en till mig och en till min stora tjej. Vi var ju på Cirkus Scott förra året men det var ingen riktig höjdare enligt min unge, lite för vuxet kunde till och med jag tycka trots Bamse-temat. Men nu är det Cirkus Brazil Jack, som jag alltid gick på som barn och tyckte om, och vi gör ett försök, min kluvenhet för hela cirkusfenomenet till trots.

 

Jag blev så vansinnigt glad i eftermiddags att jag nästan stusade upp och ner i sal 477 där jag satt och hade paus mellan två intensiva seminiarietimmar där ämnet ekonomisk utsatthet och överskuldsättning behandlades. I början av december sätts nämligen Sweeney Todd upp på Stockholm Stadsteaters stora scen, med Peter Jöback i huvudrollen som Sweeney Todd.

 

Äntligen så spelar han något på hemmaplan igen, jag som varit besviken att jag inte har möjlighet att åka till New York och se honom på Broadway i Phantom of the opera i vår, för inte vill jag nöja mig med bara en gång i West End... Men den 9 april bokar jag iallafall biljetter till både en och två (eller tre?) föreställningar i december/januari, varav allra helst en till premiären den 4/12! Helt underbart!

 

 

Och ännu mer trevliga nyheter kom det i en av artiklarna i ämnet som publicerats i pressen idag:
"Och det mesta talar för att han framöver kommer att fortsätta arbetet med stadsteatern - redan nästa år finns det planer på att han ska medverka i en uppsättning av ett nyskrivet verk" :)

Rubriken skulle också kunna vara "Smidig som ett kylskåp" för det är så jag känner mig, plus att jag är öm i armen efter att blodtrycksmanchetten pumpar upp tre gånger i timmen, hårt som sjutton också. Anledningen är att jag har ett väldigt lågt blodtryck och mätningen ska göras för att se om mitt vardagsblodtryck är genomgående så lågt, och isåfall titta på alternativ för att höja det, så att jag ska slippa bli yr så ofta.

 

Det är ju egentligen bara bra med ett lågt blodtryck, men när det är hämmande i vardagen på det här viset är det inte. Men mätningen är inte alls kul. Hade problem med lågt tryck under båda graviditeterna också, men då var det iallafall övergående. Ska dessutom dela säng med den här apparaten, och dess ringlande sladd, hela natten, då den ska mäta två gånger i timmen då med... Vi får väl se hur mycket sova det blir.

Frånvaron av blogginlägg (jag insåg att jag kanske borde skriva något när till och med mamma ringer och frågar varför jag inte bloggat) är förklarlig, jag är nämligen sjuk. Jättesjuk! Det har iallafall min stora tjej berättat för alla som vill höra på, bara för att jag inte kommit ur min pyjamas (flanellpyjamas är ett måste när man inte känner sig pigg) när det var dags för henne att bli skjutsad till dagis av pappa. Och ur den kom jag nog inte heller förrän framåt lunch, då jag bytte till mjukisbyxor. En man som klagar över att vara förkyld har definitivt inte sett en kvinna vara riktigt förkyld, atchoo!

 

Näsan rinner som ett såll och är knallröd, jag känner mig lite som Prosit här ovan. Förkylningen har kommit och gått hos hela familjen, jag är sist ut, och jag känner mig hur som helst lite piggare idag efter att bara ha vilat hemma och läst rättsfall och kurslitteratur... Med hopp om en piggare helg!

 

♥

 

 

Väntan har varit lång och evigt intensiv, men nu så! Och en ny påbörjad olidlig väntan på skivan i april.

 

 

En Håkansommar kommer det att bli. Alldeles fantastiskt.

 

 

14/3: Singelsläpp "Det kommer aldrig att vara över för mig"
17/4 Albumsläpp "Det kommer aldrig att vara över för mig"

24/7 Biopremiär "Känn ingen sorg..." som bygger på Håkan Hellströms sånger.

Sommar 2013: Sommarturné

20.00 @ Konserthuset Stockholm

 

 

Som jag längtat! Jag vet inte vilken gång i ordningen det är som jag ser Bryan, (som 2004 var min första konsert) men det är iallafall andra gången på denna akustiska enmansturnén som han kört till och från under tre år, och det kommer bli magiskt. Fjärde raden!

Grattis älskade mamma - världens bästa mormor - på femtiotioårsdagen! ♥
Hoppas du får en riktigt härlig dag idag, så firar vi dig i helgen!

 

Stora tjejen sa imorse, "mamma, hur många år fyller du idag, får jag räkna på dina fingrar? ...tjugosju, tjugoåtta, tjugonio, tjugotio fyller du ju!". Ett väldigt klokt sätt att räkna på tycker jag, då behöver jag ju inte byta den där tvåan mot en trea trots allt.

Tack alla för era fina grattishälsningar, kort och presenter idag!

Idag fyller min bästa vän 30 år! ♥

Aldrig i mitt liv trodde jag väl att jag skulle hitta en så fin vän som du ♥
Ett jättestort grattis till dig älskade vännen och hoppas din dag blir underbar!

Här utanför Uppsala är det fortfarande rejält med snö - och våren skymtar inte än på en stund. Jag tror alldeles bestämt att det är dags att damma av skidorna och ta sig till en backe och åka lite, problemet är att liften vid vår lokala backe Tipp-toppen inte fungerar och det är inte helt enkelt att ta sig upp till toppen alldeles utan hjälp, orutinerad som jag är. Min enorma snökärlek till trots har jag aldrig lärt mig åka skidor ordentligt, för i södra Sverige där jag växte upp var det inte direkt decimetersnö med snö som i norra Sverige där min man växte upp. Men jag köpte ett par skidor och har mot alla odds besegrat både en och två och fem barnbackar nu!

 

 

Dessutom insisterar ju min man på att lära barnen, iallfall stora tjejen, att åka skidor nästa vinter. Henne tror jag han tänkte sätta i skidskola, och det vore ju synd om hon åkte förbi mig i de blåa pisterna vid fem års ålder... Vi får väl ta oss till "Uppsalas alpina center" Sunnerstabacken vid tillfälle.

Fast egentligen är jag väldigt sugen på att verkligen fira sportlov på riktigt. Det är många i min bekantskapskrets som snart sticker iväg på skidsemester och jag är bra sugen - Österrike vore något, dit har jag länge velat åka såväl för att uppleva sommaren i Wien och Salzburg som riktiga snölandskapsidyller  så att kombinera nytta med nöje vore inte alldeles fel. Jag hittade fina paketresor hos Snowtrex, http://www.snowtrex.se/, bland annat till St. Jakob. Riktiga snöidyller komplett med alptoppskulisser, det är verkligen rena drömmen, kolla in bilden på hotellet Hotel Alpenhof ovan. Om man stod där skulle man behöva nypa sig i armen för att se att man inte drömmer - fast frågan är ifall de har snälla barnbackar där också....